Va inte så hård mot dig själv!

 
 
De små nyansernas okrönta drottning säger: Ödmjukhet är det som gäller nu. Jag har länge varit arg och ledsen över att folk inte klarar av att hantera jantelagen. Man är liksom inte värd någonting och jag håller inte med. Så med jantelagen är det dock inte för mig: Hela mitt liv fick jag höra hur viktig jag är, att jag betyder någonting och att ingen ska skada mig osv. Att livet är till för att skratta. Det är många som inte förstår detta med livets mening, och jag pekar inte finger men känner det är roligt att livets mening är att skratta. Jo, jag vet. Det är jättesvårt att veta livets mening, men skratta åt det. Livet är bara en fis i vädret, det stinker ibland, men dimman lättar vid tillfälle.
 
I min familj har vi mycket humor. Vi lever som vi lär. Men jag blir ödmjuk nu för jag inser att många har inte kommit (inte mening att trycka ner någon nu, missförstå mig rätt) längre, på det viset att man trycker ner sig själv, precis innan andra hinner göra det. En ny metod att säga till folk är (allmänt): "Du behöver inte vara så hård mot dig själv", tycker jag är bättre än att säga: Är du så dum så du gillar jante? Asså det finns nyanser av budskap och hur man kan omformulera sig. Tex att också kunna säga: "Du är inte elak om du är snäll mot dig själv". Men jag har insett att många svenskar har helt enkelt inte koll på hur man blir fri, hur man befriar sig själv. Vad andra ska tänka, vad som händer, om man utför vissa handlingar som gynnar en osv. Det är helt ok att tycka om sig själv. I själva verket är det den viktigaste kärleken, det är kärleken till dig själv. Hur ska du spegla dig i andra människors kärlek om du inte älskar dig själv. Gör en tankelek: Gå till spegeln och säg: JAG DUGER. DET ÄR HELT OK. JAG DUGER OCH ÄR BRA. Tips från coachen.
 
Allmänt | |
Upp